BÅGSKYTTEN & TOTEMPÅLEN
BÅGSKYTTEN
Ekshärad är ett av de mest kända namnen i Värmlands historia. Sägnen ombågskytten som träffade kyrktuppen har gjort ekshärad känt. Legenden berättar
om den förintande böldpesten på 1350 -talet. Medeltidskyrkan blev
övergiven och övervuxen. Då bågskytten var ute på jakt och sköt på vad han trodde
var en skogsfågel och träffade kyrktuppen i den bortglömda öde kyrkan.
Nu står han som staty mitt i Ekshärad, siktandes på kyrktuppen. Skulpturen
skänktes av Ekshärads Lion Club, konstsmeden var Allan Sjöberg.
Ekshärad har anor redan från 1000-talet. Då började pilgrimsvandringarna,
vandringsleden gick från Hammarö upp genom Klarälvdalen och in i Norge till
Trondheim där Olav den Helige ligger begravd.
Då var Ekshärad redan ett välkänt samhälle. Namnet Ekshärad kommer
från ordet 'eikir' som betyder eksjön. (Förmodligen Mossbergssjön).
TOTEMPÅLEN
Den 29 juli 1989 restes och avtäcktes totempålen.
Vad föreställer då bilderna på totempålen? Uppifrån och ner räknat:
FINNPÖRTE - Representerar finnkulturen, som har gamla anor i byggden. (Solberg och Brunnberg -
byggde tydligen upp av savolaxfinnar under 1600 -talet.)
VÄRMLANDSVARGARNA - Alfa och Beta.
JOHAN TINGLÖF - Den legendariska urmakaren som konstruerade kyrkklockan.
CEDERCRONAS HÄST - Johan Ulrik Cedercrona, även kallad 'Starke Majorn' blev befälhavare
över Älvdals kompani 1815. Hans vita häst ansågs ha övernaturliga krafter. Med hästens
hjälp lyckades Cedercrona släpa hem en 'orubblig' sten, som jätten på Ekesberget kastat
mot jätten på Aurena. Vid Hjältin där majoren levde finns den ännu att beskåda.
BÅGSKYTTEN - Han som återfann Ekshärad.
BJÖRNEN - Fram till 1860-talet levde många björnar i skogarna omkring Ekshärad. Den berömda
björnjägaren Llewellyn Lloyd från england hade ett av sina högkvarter i Skoga. På Ekesberget
fanns det även en björn som bara kunde dödas med en silverkula.
OLAV DEN HELIGE - Hette egentligen Olav Haraldsson. Norsk viking föll i slaget vid Stiklastad
år 1030 i kamp om den norska kunga kronan. Under ansågs ske vid hans grav i Trondheim och Olav
blev norsk-svenskt helgon. (Med anhängare som han värvat på den svenska sidan gick han genom
Klarälvdalen mot Stiklastad, det är samma väg som pilgrimerna sedan följde.)
BÄVERN - Har länge saknats i våra vatten, men börjar nu återkomma.
ÄLGEN - Ett symboldjur för Ekshärad.
PILGRIMER - Ekshärad var en rastplats för pilgrimerna som gick Klarälvsleden. Namn som 'Långrösta'
den långa rasten, tyder på det.
JÄTTEN HÖK - Troligen en storvuxen stamhövding, som under 1000 -talet dödades av norrmän i 'Gutedalen'
nedanför Ekesberget och som sedan blev sagogestalt. Hök blev begravd på toppen av berget där hans
stenkummel ännu finns kvar. På bilden på totempålen håller han stenen som han kastade på Aurenabergsjätten.
KLARÄLVEN - Illustrerad på totempålens baksida. Förr i världen 'Storälven' eller 'Clara älv' även 'Maria älv'
har den kallats, kärt barn har många namn. Timmerlänsen i älvfåran påminner om flottningens gamla traditioner i bygden.
Skapad av träskulptören Lasse Kuparinen.
INDIANER!?
Varför kallas Ekshäringar för indianer???Jag har hört två förklarningar, det finns kanske flera teorier.
Indian förklarning 1
På den gamla goda tiden då man flottade timmer på Klarälven (istället föratt transportera det med lastbil) så följde flottarna med timret hela vägen
fram till skiljen i Forshaga.
När människorna i Forshaga träffade dessa primitiva nordvärmlänningar som
kanske inte varit så långt från hembyggden förrut, tyckte de att dessa var
som vildar. Arbetet ute i den starka vårsolen hade gjort dem mycket solbrända
och slitet med stockarna hade gjort dem seniga och muskulösa.
Flottarna var tystlåtna och när dom väl sa någonting var det mycket svårbegripligt
(Ekshärads dialekten är speciell, man pratar fort och kortar ner orden). Dessa
vildar gick inte ur vägen om någon oförrätt hade inträffat, utan tog då snabbt
till knytnävarna. Läs mer om Klarälven och flottningen.
Indian förklarning 2
Hans kungliga höghet Karl XI besökte Ekshärad och blev mycket förtjust i bla kyrkan.Prästen på den här tiden hette Aurenius. Det bar sig inte bättre än att Karl XI
beordrade prästens son att åka till Amerika för att frälsa vildarna.
Sagt och gjort. Prästsonen hamnade hos Minquaindianerna vid Delawarefloden, där
bildade han St:Annes församling. Han upptäckte att indianstammarna intill
Delaware floden hade en mycket liknande levnadssituation som klarälvdalingarna.
När svenska nybyggare kom dit och presenterade sig kunde indianerna säga Ekshärad.
(Indianhövdingens tal finns dokumenterat och i kyrkan i Ekshärad finns det
pilspetsar bevarade från 1600 -talets Minquaindianstam).
Ekshärad sidan